Sjukvård och #strumpgate

Publicerat den 24 september, 2016

erika_strumpor

Denna krönika har publicerats i AIP

Landstingsvalet om två år borde handla om strumpor och den försämrade sjukvården. Och hur dessa två saker hänger ihop. Strumpskandalen angår nämligen alla som suttit i timmar och väntat på akuten, oroat sig för förlossningsplats eller fått en uppskjuten operationstid.

För att kunna ha en vård av bästa kvalitet måste våra skatteintäkter användas klokt. Så är som bekant inte fallet i Stockholms läns landsting. Slöseri och inkompetenta upphandlingar har blivit ett signum för den styrande alliansens decennium i landstinget. Vi i Stockholms län betalar nu landets dyraste sjukvård – men när vi är sjuka får vi inte den bästa vården, jämfört med andra landsting.

Den moderatledda alliansen har återigen misslyckats med att hushålla med vårdens resurser och beslutat om ett avtal för stödstrumpor och bandage där kostnader gått upp till nästan 500 miljoner kronor på ett år. Och strumpor har – utan att patientens behov kräver det – fått kosta 6 000 kronor paret när det finns alternativ för 100 kronor. Helt oacceptabelt såklart.

Ett enormt slöseri med skattebetalarnas pengar, och ett av flera exempel på misslyckade upphandlingar och dyra vårdprojekt. Spårvagnen blev rekorddyr. Nya Karolinska Solna byggdes efter en ideologisk OPS-upphandling och har hittills blivit tio miljarder dyrare än planerat. Slarv med ekonomin drabbar i slutändan patienter och vårdpersonal.

Nu när landstingsalliansen vill privatisera ytterligare ett akutsjukhus finns det skäl att vara mycket orolig. Långtgående privatiseringar löser inte vårdens utmaningar och inkompetenta upphandlingar äventyrar resurserna. Nu måste krafttag tas för att liknande misstag i en upphandling inte begås igen. Det behövs en revision av både strumpupphandlingen och Nya Karolinska, samt att nya riktlinjer för upphandlingar tas fram så att enbart seriösa anbud i god konkurrens godtas.

Men det finns ju tyvärr inga regler mot att vara inkompetent som en professor i juridik kommenterade #strumpgate. Det går däremot att välja nya beslutsfattare i valet om nästan exakt två år.

Publicerat i:

Se filmen om landstingsmoderaternas slöseri

Publicerat den 13 september, 2016

Från strump-skandal till rekorddyrt sjukhus. Se filmen om landstingsmoderaternas slöseri i Stockholms läns landsting.

Publicerat i:

Stoppa strump-slöseriet i Stockholms läns landsting

Publicerat den 9 september, 2016

strumpor

Publicerat i:

Ny rapport om Stockholms sjukvård presenteras på vårt seminarium

Publicerat den 3 juli, 2016

Seminariebild

På vårt seminarium i Almedalen imorgon, måndag, presenteras en rapport om effektiviteten i Stockholms sjukvård, av utredaren Göran Stiernstedt.

Det ska bli väldigt spännande att ta del av hans slutsatser. Stiernstedt fick 2013 i uppdrag av dåvarande socialminister Göran Hägglund (KD) att utreda effektiviteten i svensk sjukvård, och i januari i år presenterade han sitt slutbetänkande Effektiv vård (SOU 2016:2). Rapporten som presenteras imorgon är en fördjupad studie av hur det ser ut i Stockholms läns landsting, som Stiernstedt har gjort på uppdrag av Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting.

Fokus ligger på problembeskrivning; i höst kommer Stiernstedt att lämna en slutrapport med tonvikt vid rekommendationer och åtgärdsförslag. Efter det kommer vi att återkomma med skarpa förslag om hur Stiernstedts slutsatser skulle kunna omsättas i praktiken.

Besök gärna vårt seminarium imorgon, den 4 juli klockan 10.00, platsen är: Klosterlängan, i anslutning till St:a Katarina kyrkoruin (även kallad St:a Karin kyrkoruin), Stora torget i Visby.

Hoppas vi ses där!

Publicerat i:

Idag fattas beslut om sjukvårdens framtid!

Publicerat den 15 juni, 2016

Hör mig berätta om vår oppositionsbudget inför landstingsfullmäktige:

Publicerat i:

Välkommen på Almedalsseminarium med Göran Stiernstedt

Publicerat den 2 juni, 2016

Foto: Anders Ahlgren/TT

Mest resurser – bäst sjukvård?

Välkommen på seminarium, som inleds av den tidigare utredaren av sjukvårdens effektivitet, Göran Stiernstedt, som presenterar slutsatser från sin granskning av vården i Stockholms läns landsting. Stockholms läns landsting har Sveriges starkaste skattebas och landets högsta landstingsskatt. Men är Stockholms sjukvård därmed också bäst? Vilka lärdomar kan andra landsting och regioner dra? Efter en inledning av Göran Stiernstedt följer en paneldiskussion.

Paneldeltagare: Heidi Stensmyren, ordförande för Sveriges Läkarförbund, Erika Ullberg, oppositionsfinanslandstingsråd (S), Thomas Berglund, VD och koncernchef för Capio, Christina Kennedy, chefredaktör på Dagens Medicin. Moderator: Eric Erfors, ledarskribent på Expressen

När: 4 juli, klockan 10:00 – 11:00

Plats: Klosterlängan, i anslutning till St:a Katarina kyrkoruin (även kallad St:a Karin kyrkoruin), Stora torget i Visby.

För frågor kontakta signhild.petren@politik.sll.se

Vårdkostnaderna i Stockholms läns landsting ökar mer än vad som bedöms är ekonomiskt hållbart och brister i organisering och styrning pekas ofta ut som orsaker till ineffektivt resursutnyttjande i vården. För patienterna innebär det bland annat köer på akutmottagningarna och att äldre och multisjuka faller mellan stolarna när de bollas mellan kommunal omsorg och landstingets vård.

Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har gett ett uppdrag till den tidigare utredaren av sjukvårdens effektivitet, Göran Stiernstedt, att mot bakgrund av slutsatserna i sin nationella utredning, sammanställa en rapport och lägga förslag på hur resursutnyttjandet kan förbättras och de organisatoriska utmaningarna inom Stockholms sjukvård mötas. På seminariet 4 juli presenteras en första delrapport. Detta är första gången Göran Stiernstedt gör en regional granskning utifrån sin tidigare utredning.

Stiernstedts analys kommer senare att ligga till grund för förslag till åtgärdsprogram för en effektivare vård som kommer att presenteras av Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting.

Publicerat i:

Därför måste vi satsa på barnsjukvården!

Publicerat den 1 juni, 2016

För en tryggare barnsjukvård

För ganska exakt fem år sedan skrev jag en motion om barnsjukvården i Stockholm. Tyvärr har inget hänt sedan dess för att hjälpa sjuka barn och deras föräldrar – men situationen har försämrats. Trycket ökar på samtliga barnakuter i länet. Den största ökningen har skett på Astrid Lindgens Barnsjukhus, ALB, i Solna, där antal barnbesök ökade med nio procent mellan 2012 och 2015. Siffrorna för de tre första månaderna under 2016 visar också på en fortsatt ökning jämfört med motsvarande period förra året.

Jag har själv gjort praktik på ALB och jag vet hur svår situationen är där. Det går inte att få en sittplats där kvällar och helger när väntrummet är överfullt av halvrisiga barn och oroliga föräldrar. En undersköterska som jobbat på ALB i 30 år berättade för mig att det aldrig varit värre än det är nu och av en annan sjuksköterska fick jag höra att hon och hennes kollegor inte orkar jobba heltid längre. Schemaläggningen är en dimension, men också det hårda trycket en annan viktig anledning. Personalen gör ett fantastiskt jobb men har svårt att få tiden att räcka.

Barnakuternas uppgift är att ge vård till de mest sjuka barnen i ett akut läge, men på grund av flera faktorer är söktrycket högt från även mindre allvarligt sjuka barn. De mest sjuka barnen riskerar då att inte få hjälp i tid på grund av de köer som uppstår.

Att så många av de sjuka barnen söker vård på barnakuterna beror delvis på att Vårdguiden 1177 hänvisar alldeles för många sjuka barn till dit. ALB är dessutom den enda barnakuten med kirurgisk kompetens, vilket får många föräldrar med sjuka barn att söka sig, eller bli hänvisade, dit av Vårdguiden 1177.

Jag brinner för barnsjukvården och är oroad över det höga tycket på länets barnakuter, särskilt på ALB. Det är orimligt att sjuka barn tvingas sitta i väntrum på akutsjukhus med sina oroliga föräldrar när de egentligen borde få god och kvalificerad rådgivning och vård på BVC, hos husläkaren eller på BUMM, det vill säga vårdcentraler, barnhälsovård och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar.

Våra yngsta invånare i länet måste få vård i tid – därför har vi lagt 50 miljoner extra till Stockholms barnsjukvård i vår skuggbudget som presenterades förra veckan.

Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting vill:
– Införa en barnsjukvårdsombudsman som ser över helheten i barnsjukvården. Barnsjukvårdsombudsmannen gör en översyn och säkerställer samordning mellan BVC, BUMM och husläkare ser till att vård och specialistkompetens finns efter alla barns behov
– Att två jourläkarbilar ska finnas i länet och att de få ett tydligt uppdrag att hjälpa sjuka barn. Idag finns bara en jourläkarbil i länet som allt för sällan besöker barn
– Införa en barnläkargaranti på varje närakut i de 12 nya närakuter som öppnas under 2016-2017
– Att Vårdguidens uppdrag att hänvisa föräldrar med sjuka barn till vårdcentraler och närakuter istället för till akuten ska tydliggöras

Publicerat i:

Mitt 1 maj-tal i Väsby

Publicerat den 1 maj, 2016

Första maj-firare, kära Väsbybor och världsmedborgare. Varmt tack för att jag får tala här idag!
Det är alltid en härlig dag när vi firar första maj, hedrar historien och blickar framåt. Vi känner värme tillsammans genom vår gemenskap och politiska glöd. Och jag gjorde som jag lovade och tog med mig solen!

Välkommen oavsett om du hör hela eller lite av talet. Varit på 1-majdemonstrationer 50 gånger eller är här första gången. Är här för fikat, musiken eller politiken. Känn dig varmt, varmt välkommen!
Jag vill fram för allt tala om tre saker här idag; barnen, bussarna och bostäderna. Men också för feminism och mot främlingsfientlighet.

Jag tänkte börja tala om det viktigaste vi har – om barnen.
Olof Palme sa att det är i barnen vi ser framtiden växa fram. Barnen är vårt band till framtiden.

Vår plikt gentemot dem och framtiden tycker jag är att rusta förskola och skola. Att ge dem en bra start med kultur, lek och fritid.

Att vårda vår planet och minska miljö- och klimatbelastningen. Att våra barn ska få en bra utbildning, en egen bostad, ett jobb och kunna tjäna egna pengar.

Vi ska ge dem framtidshopp och möjligheter att få ett ännu bättre liv än det vi har haft.

Idag kommer det många barn till vår region. De kommer från Aleppo, Alvesta och alla BB-avdelningar i länet. Det är en inflyttning till Stockholm från övriga landet men främst så föder vi många barn, och vi tar emot många barn som flytt krig och förtryck. Barn som lämnat ett land och söker ett hem. Barn som inte upplevt utan bara hört om fred, demokrati och frihet i de vuxnas ord och drömmar.
Precis som många svenskar en period sökte en fristad och en bättre framtid med frihet och demokrati på andra sidan Atlanten så kommer många hit med hopp om en bättre tillvaro. Det har varit en styrka och något positivt för vårt land.

Men samtidigt som Sverige tagit det överlägset största ansvaret sett till vår befolkning har andra länder backat ur och vänt ryggen åt problemen. Flyktingmottagande är dock en moralisk juridisk skyldighet. En uppgift som ingen enskild kommun eller enskilt EU-land klarar självt. Det är därför regeringen nu sätter press på alla kommuner att bidra, och kräver att hela EU agerar.
Jag är övertygad om att en socialdemokratiskt ledd regering är bäst att leda Sverige i detta. Och våra kommuner, föreningar och enskilda invånare gör fantastiska insatser. Alltmedan moderatstyrda kommuner i länet som gjort minst, ändå gnäller mest. Det är beklämmande.

Kriget i Syrien, instabiliteten i Afghanistan och många andra länder har skapat de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget.

Jag vill att Sverige ska fortsätta vara ett solidariskt land där vi både ställer krav och erbjuder hjälp. Där vi tar hand om varandra och ser varandra som medmänniskor. Vi ska inte skapa ett A- och B-lag.
Vi ska ha en politik för alla invånare. De som presenterar förslag som handlar om att montera ner trygghetssystemen och erbjuda asfalten som sängmadrass har inte samma syn som oss socialdemokrater.
Vi vill att alla ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Vi vill att alla som bor i vårt land ska få del av och få möjlighet att bidra till vår välfärd.
Migration och flyktingmottagande ska inte bli den ursäkt högern tar för att montera ner välfärden.
Vi måste genom att förena förnuft och medkänsla skapa trygghet och tydlighet att Sverige klarar den turbulenta tid vi nu lever i. Alla människors frihet hela världens fred – sådant är vårt mål.

Första-maj-firare, jag är feminist. Det kanske finns någon mer som är det?
Frågan om en fungerande välfärd är en feministisk fråga.

När välfärden försämras så är det främst kvinnor som drabbas:
Det är flest kvinnor som utförsäkras,
Det är flest kvinnor som får vårda föräldrar och anhöriga när äldreomsorgen sviker.
Det är också kvinnorna som drabbas mest när kollektivtrafiken står stilla, när förskolan och fritids inte fungerar, eller när våldet finns i hemmet.

Det är havande och födande mammor som riskerar att drabbas hårdast av en krisande förlossningsvård.
Det är också kvinnorna som tvingas arbeta under omänsklig press i förlossningsvården och gå delade turer i hemtjänsten

Kvinnors uppoffringar är vad som håller vården uppe idag.

Under Fredrik och Filippa Reinfeldts styre i land och landsting så har privatiseringar, fri etableringsrätt för företagen och skattesänkningar fått gå före såväl kvinnors hälsa som arbetssituation.

Men vår välfärd ska aldrig bygga på kvinnors ohållbara arbetssituation. Vår välfärd ska inte rymma oro för att inte få en förlossningsplats, eller att inte få cancervård i tid.

Vård ska ges utifrån behov i hela länet! Sjukvård är ingen marknad. Stockholms län behöver en jämlik sjukvård som bedrivs mer effektivt än idag.

För att kunna erbjuda all människor en god välfärd så måste vi klara ekonomin och det gör vi genom att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Inte genom sänkta löner eller skrota den svenska modellen.

Alla som kan arbeta ska arbeta. Alla som vill ha ett jobb ska få ett jobb. Att bekämpa arbetslösheten är att minska hopplösheten och öka självbestämmandet.
Vi vill ge fler jobbarkompisar, chansen att lära sig och utvecklas i sin yrkesroll. Helt enkelt att få känna sig behövd och bli sedd.
Känslan av frihet att kunna försörja sig själv och sin familj.
Jobben är vår viktigaste fråga nu och för framtiden.

Och när andra partier hotar den svenska modellen och vill lagstadga om sänkta löner så tar vi kampen. Vi säger nej till sänkta löner. Vi värnar vår modell där parterna förhandlar löner. Vi säger istället ja till att fortsätta ett starkt och tryggt Sverige. Låt oss vara stolta över det som byggt Sverige till det vi är idag.

Om Annie Lööf och Jan Björklund så gärna vill sänka lönerna så kan de göra det på sina partikanslier. Men låt Sveriges arbetareparti sköta näringspolitik, välfärd och framtidsinvesteringar!

Mötesdeltagare, stort tack till er som deltagit i vårkampanjen!
Idag avslutar vi vår vårkampanj om bostadsbyggandet som samtidigt måste vara startskottet för ökat byggande. Framtiden börjar här.

Bostadsfrågan har blivit en av vår tids viktigaste frågor. Den angår alla; unga, äldre, nyskilda, gästforskare, arbetsgivare och arbetssökande. Löser vi inte bostadsbristen och ökar rörligheten på bostadsmarknaden så förlorar vi jobb, tillväxt och utvecklingsmöjligheter.

Här kan landstinget ta ett stort ansvar. Vi kan samplanera bostäder och kollektivtrafik.

För att Stockholm ska kunna fortsätta växa, klara arbetspendling och bostadsbyggande så måste vi ha en fungerande kollektivtrafik. Tunnelbana, pendeltågstrafik, busstrafik och tvärförbindelser.

Men vad har Moderaterna som styrt SL och landstinget i 10 år gett Väsbyborna?

Efter 10 års moderatstyre har SL:s ekonomi havererat och ligger nu på 500 miljarder kronor i underskott. Det beror på felprioriterade investeringar såsom Spårväg city i innerstaden, skenande konsultkostnader samt förseningar och misslyckade upphandlingar.

Istället för att orka ta ansvar och prioritera rätt så att vi får fler resenärer till kollektivtrafiken, valde landstingsmoderaterna att istället skära ned på 99 busslinjer i hela länet för att kortsiktigt försöka spara 100 miljoner.

Det har drabbat Väsbyborna särskilt hårt. I januari bantades 10 busslinjer ned och att antalet avgångar i busstrafiken minskades med 25 procent. Det bor 42.000 invånare i Upplands Väsby och bara 11.000 av dem bor inom en kilometer från stationen. Resten är beroende av bussar.
För många Väsbybor är bussen en livslina för att ta sig till sina arbetsplatser och skola i tid. En fungerande kollektivtrafik möjliggör livspusslet.

Därför är vårt besked tydligt: Vi vill återinföra och utveckla busstrafiken i Väsby!
Vi värnar resenärers rätt att kunna pendla till sina arbetsplatser och för att barn ska kunna ta sig till skolan i tid.

Men Moderaternas besked till väljarna är också tydligt – medan man vill satsa på fördyrningar av Roslagsbanan och lyxiga pendelbåtar i innerstan så säger man till Väsbyborna att bussnedskärningarna står fast, oavsett om man får en budget i balans. Inte ens om de lyckas höja SL-taxan så får ni tillbaka era bussar enligt förvaltningens förslag inför budgeten i juni.
Ansvaret ligger nu på Landstingsmoderaterna att förhandla med oppositionen kring hur vi kan få busstrafiken att fungera för Väsbyborna igen. Jag lovar att jobba varje dag för att ni ska få fungerande kollektivtrafik.
Men det behövs ett nytt styre av SL och landstinget. Det då tolv år långa moderatstyret av landstinget måste bytas i valet 2018. Senast då måste vi få ett nytt styre och en ny politisk inriktning!
Tillsammans ska vi jobba för att vinna fortsatt förtroende för en stark S-ledd regering och ett fortsatt S-lett kommunstyre. Tillsammans ska vi också se till att landstinget får ett nytt styre? Eller hur?

Mötesdeltagare, avslutningsvis:
Jag är socialdemokrat av tre anledningar.

För det första är socialdemokratin det enda parti som fullt ut värnar både tillväxt och miljöansvar. Vi vet att utan tillväxt så blir det ingen ökad välfärd. Vi vet att tillväxt ger möjligheter till ökad miljöhänsyn, men också att klimatarbetet ger nya jobb och mer tillväxt.

För det andra så är socialdemokratin det enda parti som vill ha både fler jobb och bättre villkor för de anställda. Vi vill inte ha otrygga anställningar och dumpade arbetsvillkor. Vi vill minska arbetslösheten och samtidigt värna den enskildes rätt på arbetsmarknaden.
För det tredje är socialdemokratin det enda parti som förenar frihet med jämlikhet. Vi vet att dessa saker är varandras förutsättningar. Utan frihet ingen verklig jämlikhet. Och utan jämlikhet ingen verkligen frihet.
Tage Erlander sa 1962: ”Det finns ingen motsättning mellan strävan till trygghet och viljan till frihet. I själva verket utgör känslan av trygghet ett frihetsvärde av enorm betydelse för den enskilda människan.”
För oss är trygghet och jämlikhet en grundförutsättning för frihet och självförverkligande. Jämlikhet och utveckling är varandras förutsättningar.

I ett samhälle där människor känner sig behövda, känner trygghet och framtidstro, i ett sådant samhälle ökar omtanken och ansvaret för varandra.

I ett jämlikt samhälle känner sig alla delaktiga i samhällsutvecklingen, får del av samhällets framgångar och vill bidra till framtiden. Det är ett samhälle som gör verklighet av kampen för alla människors lika värde.
Människor med framtidshopp tar hand om varandra. Tar hand om sina samhällen. Tar hand om sin värld. För de ser sin egen och sina barns plats i den. Människor utan framtidshopp blir desperata. Ser efter sitt eget hus. Vänder sig mot varandra och börjar hata.

i socialdemokrater har en politik för alla. För hela Sverige och hela befolkningen. Vi samlas idag under parollen ”Tillsammans för Sverige”.

Och då menar vi alla tillsammans – inte ”vi och dom”.
Rasism och främlingsfientlighet är en röta. När den får fäste så försvagar den vårt välfärdsbygge. Främlingsfientlighet bemöts bäst med kunskap och kärlek.
Vi tror på människor lika värde. Vi tror på ett solidariskt samhälle där vi ger utifrån förmåga och får utifrån behov.

Vi står upp för alla människors lika rätt och möjlighet att tro på vilken gud de vill, se ut som de vill och älska vilket kön hen vill.

Främlingsfientlighet, fördomar och rasism är vår fiende. Att älska sin nästa såsom sig själv och avsett hen ser ut – så ska arbetarrörelsens kärleksbudskap se ut. Och det applåderar vi för tillsammans!

Stort tack för att ni lyssnade!

Publicerat i:

Nu är vi ensamma kvar!

Publicerat den 14 april, 2016

Grattis Uppsala, Västernorrland, Västmanland och Norrbotten! Regeringen har idag fattat beslut om regionbildning för ytterligare fyra landsting. Något som Stockholms läns landsting och givetvis Sveriges kommuner och landsting välkomnade i våra remissvar. Genom dagens beslut så gör man vad statsministern lovade i sin första regeringsförklaring; de ansökningar som inkommer om att bilda region kommer att bifallas. Det är ett sätt att stärka och tydliggöra den regionala utvecklingen i region Uppsala, Västernorrland, Västmanland och Norrbotten.

Men detta innebär också att nu är vi ensamma kvar. Det är bara Stockholms län som återstår där staten i form av Länsstyrelsen är ytterst ansvarig för den regionala utvecklingen. Det förstår nog alla att det borde vara regionen, och inte staten, som ansvarar för den regionala utvecklingen. Det är inte heller bra att Stockholm är det enda landsting där tillväxthinder och otydlighet i ansvarsfördelning kvarstår. OECD och många andra har ju framhållit bristerna med en otydlig regional beslutsstruktur och ansvarsfördelning. Jag hoppas och tror att Stockholms läns landsting följer med sin tid, gör som alla andra och överför det regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen till vår direktvalda politiska regionala nivå. Därigenom får vi helhetssyn kring länsplanen, trafikplaneringen och regionala utvecklingsansvaret så att vi kan få bra utdelning för infrastruktur, kollektivtrafik och bostäder.

Kommunernas ansvar och beslutsmandat ändras ju inte genom detta. Men vill höra deras åsikt och landstinget har nyligen genomfört en remiss till kommunerna där en klar majoritet var positiva till regionbildning. Därmed vill vi socialdemokrater precis som majoriteten av partierna i fullmäktige att en ansökan om regionbildning behandlas på landstingsfullmäktige så snart det går. Departementet behöver ju lite tid på sig innan regeringen kan fatta beslut. Vi ser fram emot en ansökan i bred enighet och sedan snabb och utlovad positiv behandling.

Parallellt med detta pågår samtal med indelningskommittén om föreslagna storregioner. Men dessa processer ska inte påverka varandra negativt. Vi kommer att vara flera landsting som får uppgifter från länsstyrelsen och börjar kalla oss region innan nästa val. Men oavsett hur det går med storregioner, om Stockholm och Gotland ska slås ihop i framtiden, så är det hög tid att Stockholm tar det första steget. Bilda Region Stockholm – vi är redo.

Publicerat i:

Välkommen regeringssatsning på 380 miljoner på Stockholms läns landsting

Publicerat den 13 april, 2016

Jag välkomnar regeringens satsning i vårpropositionen på tio miljarder kronor till kommuner och landsting som ger Stockholms läns landsting 380 511 968 kronor. Det är ett välkommet tillskott då Stockholms läns landsting trots Sveriges högsta landstingsskatt och landets starkaste skattebas, löper stor risk att de närmaste åren gå med stora underskott i ekonomin. Utmaningen blir att förhindra att moderaterna som styrt landstinget i snart tio år slösar dessa pengar på fördyrande och ineffektiva investeringar så som Spårväg city var, och nu Roslagsbanan ser ut att bli. Ska pengarna som avsett gå till förstärkningar i välfärden krävs en betydligt bättre kostnadskontroll och tuffare prioriteringar i landstinget än idag.

Det saknas inte områden att göra angelägna satsningar på. Bristerna är uppenbara inom så väl akutsjukvården som förlossningsvården och i vården av våra sjukaste äldre. För att landstinget ska kunna göra nödvändiga framtidsinvesteringar i välfärden krävs prioriteringar och att varenda skattekrona används effektivt. Tyvärr har landstingsmoderaterna under 10 års tid successivt urholkat ekonomin i landstinget genom dåligt hanterade upphandlingar, dyra ideologiska experiment och mer byråkrati i vården. Det är en utveckling som riskerar leda till att den socialdemokratiskt ledda regeringens satsningar hamnar i ett moderat svart budgethål snarare än till angelägna förstärkningar i välfärden.

Publicerat i:

Vi pratar lösningar på bostadsbristen

Publicerat den 12 april, 2016

wanngård_ullberg

Det går bra för Stockholm, men regionen kan mycket bättre. En stor utmaning för Stockholmsregionen är – som alla känner till – bostadsbristen. Den är ett hinder för den som vill flytta, för företag som vill nyanställa och för regionen som ledande kunskapsregion.

Eftersom detta är en så angelägen fråga kommer vi socialdemokrater i hela Stockholmsregionen mellan den 18 april och 1 maj att gå ut på gator och torg och knacka dörr för att prata om hur vi vill lösa bostadsbristen.

Vi anser att fler hyresrätter måste byggas, att fler kommuner måste ta sitt ansvar för bostadsbyggandet och tiden från idé till färdigt hem måste kortas.

Passa gärna på att prata med oss då, vi vill gärna höra era perspektiv på bostadsbristen!

Publicerat i:

”Är det kris i retoriken kan det inte vara business as usual i praktiken”

Publicerat den 5 april, 2016

erika_ullberg

Igår var jag inbjuden som paneldeltagare på den välbesökta konferensen ”Vem f-n tar ansvar” som arrangerades av Borlänge, Falköping, Lindesberg och Nässjö kommun. De andra paneldeltagarna var Mona Sahlin, Erik Ullenhag (FP) och Johanna Jönsson (C). Utgångspunkten för konferensen var denna:

”Sverige växer och allt fler människor med olika kulturell och etnisk bakgrund bosätter sig här. Det är positivt eftersom vårt samhälle utvecklas. Men med utvecklingen följer utmaningar och Sverige behöver nya lösningar och bredare samarbeten. Därför skapar vi mötesplatser för människor som vill prata konstruktivt om framtiden och ta gemensamt ansvar”.

En av insikterna från konferensen är att det är många som är engagerade i frågan, många gör mycket för att välkomna och möjliggöra etablering för nyanlända, och många vill göra mer. Men allt det fantastiska som redan sker räcker inte. För att klara en av vår tids största utmaningar så måste staten ta sitt ansvar, civilsamhället få möjlighet att bidra och fler kommuner göra mer än idag. Flyktingmottagandet är en angelägenhet för hela EU och hela Sverige.

Några få kommuner kan inte ta ansvar medan andra tillåts smita undan. För den enskilde blir också förutsättningarna att klara skolan, få ett värdigt boende och jobb ännu bättre om alla kommuner bidrar mer proportionerligt. Jag är glad att regeringen ny fått nya regler på plats som fördelar flyktingmottagandet över hela landet, med extra fokus på regioner med bra förutsättningar för fler att få jobb. Det måste också bli så i praktiken. Jobb är grunden för egen försörjning och gemensam välfärd.

Jag håller med Mona Sahlin som vid konferensen påpekade att detta måste tas på största allvar. Om det är en kris borde agerandet ske därefter. Mona pekade exempelvis på de bostadspolitiska samtalen som många befarar inte kommer att leda till större förändringar då flera partier redan deklarerat veton och käpphästar. Läget på bostadsmarknaden är egentligen för allvarligt för trevande samtal, det behövs krisinsikt och handling! Jag förväntar mig mer av blocköverskridande samarbeten och lösningar i form av exempelvis regelförändringar och initiativ utanför boxen, både på kommunal, regional och statlig nivå. SKL har tagit fram en lista med 50 krav på regeländringar för att klara krisen som borde genomföras skyndsamt.

Det finns naturligtvis inga enkla svar på dessa frågeställningar. Och många olika saker måste göras. Ur mitt perspektiv är nedan några av de åtgärder som måste ses över först:

· Fler kommuner måste ta ansvar, det vill säga ta emot fler nyanlända. Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Ekerö och Täby är sämst i klassen på att ta emot nyanlända inom Stockholms län. Det håller inte, alla kommuner måste ta gemensamt ansvar.

· Bostadsbyggandet måste gå snabbare. Jag föreslår exempelvis en ny princip för att få utbyggd kollektivtrafik till sin kommun. För att få mer tunnelbana, buss eller spårväg till sin kommun krävs löfte om att bygga bostäder. Bostadsbristen är ett stort tillväxthinder för vår region. Kommuner som Danderyd ska inte komma undan sitt ansvar att bygga mer och ta emot nyanlända i sin kommun. Se exempelvis på Sundbyberg som har samma geografiska förutsättningar, lägre genomsnittsinkomst och högre arbetslöshet – de har haft fyra gånger så hög bostadsbyggnadstakt.

· Civilsamhället, som idrottsrörelsen, samfund och kultursektorn har också en viktig roll. Vi är många som vill hjälpa våra människor och bidra till att de nyanlända lär sig språket snabbare och får nya kontakter och vänner. Vi behöver fortsätta hjälpa och veta hur vi bäst kan hjälpa genom fotbollslaget eller fikastunderna i föräldragruppen. Istället för att bara fokusera på den nyanlände, dennes personliga driv och intresse för integration, så kanske det är dags att vi funderar över vår självbild och öppenhet när samhället utvecklas. Många vill bistå, men behöver få veta hur.

· Snabbspår för utbildade. Vi behöver få ut examinerade personer i jobb snabbare. Jag vill se en utvidgad arbetsmarknad, i linje med den svenska modellen. Det är avgörande för individens frihet – och med hänsynstagande till vårt välfärdssystem. Det är oacceptabelt att invecklade regelverk, sena handläggningstider och andra prövningar gör att människor som vill jobba istället passiviseras, tappar självförtroende och hamnar i bidragsberoende.

· Tolkbristen är stor inom sjukvården. Ett sätt att lösa den akuta bristen är att se över digitala lösningar, som exempelvis att tolka via skype och telefon. Men också att lätta på utbildningskraven för såväl tolkar som socionomer och lärare. Sekretessförbindelser måste upprättas, men i övrigt får inte reglerna vara rigida. Är det kris och ansträngt läge i retoriken så kan det inte framstå som business as usual i praktiken.

Våra nyanlända behöver tolkar för hälsoundersökningar, lärare och annan personal som gör att de får gå i skolan, och handläggare som kan hantera deras ansökningar och kontrollera deras boendemiljö. Det gäller att samhället visar sig lite mer flexibelt så vi kan ta ansvar för f-n.

erika_ullberg_mona_sahlin

Foto: Pascal Tshibanda

Publicerat i:

Därför tycker jag att Rut ska byggas ut

Publicerat den 12 mars, 2016

Rut ger enkla jobb utan att rucka på svenska modellen

Att kunna försörja sig själv är viktigt för såväl individuell frihet som egen och gemensam välfärd. Redan idag vet vi att många utrikes födda har svårt att ta sig över trösklar in på arbetsmarknaden, och resultatet är en lägre förvärvsgrad än för inrikes födda. Men med rätt insatser kan nyanlända med hög utbildning snabbt komma i arbete. De som saknar eller har låg utbildning behöver erbjudas möjligheter att studera och komplettera kunskaper. Det är jätteviktigt. Men inget av detta står i motsats till att underlätta för tjänstesektorn.

Jag tycker att RUT ska byggas ut. Det är en beprövad reform för att få fler att få in en fot i arbetslivet, och som ryms inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Stockholmsregionen har välkomnat många nyanlända på ett förhållandevis okomplicerat sätt. Men det kortsiktiga mottagandet är en sak och långsiktig etablering en annan. Därför är det glädjande att regeringen efter en överenskommelse med allianspartierna har utlovat förslag om att vidga RUT-avdraget till att gälla fler typer av tjänster. Det finns inget skäl att vänta med detta.

Publicerat i:

8 mars idag – konstaterar 8 bakslag för kvinnors hälsa

Publicerat den 11 mars, 2016

När får Stockholm en jämställd vård? Kvinnor har rätt till lika god hälsa och vård som män. En princip som få ifrågasätter, ändå skär landstingsmoderaterna ner – och hälsoklyftorna ökar. Det är den 8 mars idag och jag kan konstatera 8 bakslag för kvinnors hälsa.

Läs hela debattartikeln här

1. Nedskärning i ersättningen för medicinska aborter. Den moderatstyrda landstingsalliansen skar ned på ersättningen för medicinska aborter med 19 procent
2. Jämlik gynvård satt på undantag. I södra delen av länet finns bara ca en femtedel av gynmottagningarna, trots att en tredjedel av länets befolkning bor där.
3. Vård för mammor och barn inte säkrad. I Södertälje har landstinget stängt en barnavårdscentral i ett av de mest utsatta områdena där
4. Nedläggning i förlossningsvården. BB Sophia stängs ned och det fattas nu 4000 förlossningsplatser till 2018. Stockholmsregionen har högst andel förlossningsskador. 3,6 procent av kvinnorna i Sverige får allvarliga förlossningsskador. I Stockholm är motsvarande siffra 4,9 procent. Bland förstföderskorna i vårt län drabbades så många som 7,9 procent.
5. Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor ökar.
6. Stressrehabilitering läggs ned. Kvinnor är överrepresenterade när det kommer till stressrelaterade sjukdomar.
7. Hälsoklyftor inom smärtvård. Andelen kvinnor med smärtor i rygg, nacke och huvudvärk högre än män.

Ändå opereras inte kvinnor i samma utsträckning för sina besvär.
Som socialdemokrat och feminist kan jag aldrig kompromissa om en jämställd och jämlik vård. För mig är det därför en självklarhet att alla kvinnors tillgång på vård efter behov går före ekonomiska system.

Publicerat i:

Det här är mina önskningar för det nya året

Publicerat den 1 januari, 2016

Under  2016 önskar jag att kollektivtrafiken får beslut om begriplig och kostnadseffektiv enhetstaxa, och att kollektivtrafiken ökar sin andel av resandet. Vid årsskiftet höjdes ju trängselskatten vilket redan alliansregeringen beslutade. Tyvärr har landstingsmoderaterna under förra året samtidigt bestämt sig för att försämra och skära i närmare 100 busslinjer i länet. Tvärtom borde kollektivtrafiken byggas ut! Det duger inte att nybilsregistreringen ökar och ”man i bil” utses till vinnare gällande framkomligheten. Tillväxt och jämlikhet ska gå hand i hand med ökat miljöansvar och kortare restider för alla.

2016 hoppas jag att det blir beslut om ytterligare ett akutsjukhus i södra delen av länet, och flera nya närsjukhus. Att Stockholms län likt övriga landet får bilda region. Att väntetiderna på akuten och störningarna i pendeltågstrafiken minskar. Att sysselsättningen och bostadsbyggandet fortsätter att öka vilket allting tyder på. Våra socialdemokratiska kompisar som nu är med och styr i Stockholms stadshus, Järfälla, Norrtälje, Nynäshamn, Upplands-Väsby, Sigtuna, Södertälje, Haninge, Upplands-Bro, Botkyrka gör ett fantastiskt fint arbete. I flera fall i blocköverskridande samarbeten. Jag kommer att arbeta för fler sådana i Stockholms läns landsting, och hoppas på ökat stöd och förutsättningar för detta. Med detta sagt vill jag säga tack för i år och vi ses under ett spännande 2016!

Publicerat i: