De borgerliga försvarar lönedumpning

Publicerat den 16 november, 2016

Skriver med civilminister Ardalan Shekarabi (S) i Svenska Dagbladet

Med förslaget om en ny upphandlingslag vill regeringen säker­ställa att ordning och reda råder på svensk arbetsmarknad: att ­svenska löner och villkor gäller alla som arbetar i Sverige. För­slaget är ett recept på ett modernt, hållbart och rättvist arbetsliv där alla kan leva på sin lön och där varje skattekrona skapar största möjliga värde för medborgarna. Tyvärr försvarar de borgerliga partierna möjligheterna för oseriösa företag att dumpa löner och arbetsvillkor. I moderatledda Stockholms läns landsting har vi sett flera avskräckande exempel på vad det kan leda till.

Regeringen arbetar systematiskt för att Sverige ska ha ett modernt, hållbart och rättvist arbetsliv. Det enskilt viktigaste området i denna strävan är den offent­liga sektorns upphandlingar. Stat, landsting, kommuner och myndigheter köper varje år varor och tjänster för drygt 600 miljarder kronor. Dessa resurser ska användas på sätt som stärker samhället och utvecklar den svenska modellen.

Redan hösten 2014 beslutade regeringen därför om att inrätta Upphandlingsmyndigheten, som har till uppgift att ge offentliga aktörer stöd i att genomföra upphandlingar. I somras antog regeringen en nationell upphandlingsstrategi som bland annat rör hur upphandlingar kan användas för att främja innovation och bidra till social och miljömässig hållbarhet.

Inrättandet av myndigheten och antagandet av strategin är viktiga steg, men de räcker inte. Upphandlingar kan fortfarande bidra till lönedumpning och oschysta arbetsvillkor. Det moderatledda Stockholms läns landsting har exempelvis upphandlat färdtjänst som kan ge taxichaufförerna så lite betalt som 27 kronor i timmen. Skatteverket har visat att de lägsta lönerna i städbranschen ligger så lågt som 11 kronor.

Detta är oacceptabelt av flera skäl. För det första riskerar upphandlingarna att bidra till sociala problem om de ger löner som inte går att leva på. Det ska det offentliga inte medverka till. För det andra miss­gynnas seriösa företag som ger sina anställda rimliga löner och schysta arbetsvillkor i enlighet med svenska avtal. Konkurrensen snedvrids. För det tredje riskerar kvaliteten i välfärden att bli lidande. En taxichaufför har starka skäl att välja bort färdtjänstkörningar om andra körningar är mer lönande. Därmed måste den som behöver färdtjänsttransporten vänta längre på sin bil.

Det moderatledda styret i Stockholms läns landsting har under sina tio år vid makten bjudit fler avskräckande exempel på vilka följder dåligt genomförda upphandlingar kan få. I augusti briserade den så kallade strumpskandalen där det framkom att tilldelning enligt lägsta pris medfört att landstingets kostnader tvärtom ökat med flera hundra miljoner. I september påmindes vi om hur riskkapitalisterna bakom Nya Karolinska Solna tagit till avancerad skatte­planering för att slippa skatta för sin vinst i Sverige. Motivet var att det blev billigare för landstinget – en ironi eftersom bygget blivit många miljarder dyrare än planerat för skattebetalarna. Och i oktober avslöjade SvD att sjukhusbyggen värda nästan 10 miljarder upphandlats olagligt sedan de ansvariga politikerna tappat kontrollen till tjänstemän och konsulter.

Det borde vara självklart att skattemedel används i den verksamhet de är avsedda för och inte för att dela ut orimligt höga vinster eller föra ut medel från verksamheten. Vårdens pengar ska gå till vård. Välfärdsutredningen har nyligen lämnat förslag till ett regelverk som säkerställer att offentliga medel inom välfärden används i den verksamhet de är avsedda för.

Det är också helt oacceptabelt att det förekommer skattefusk i verksamhet som finansieras med skatte­betalarnas medel. I höstbudgeten ger regeringen ytter­ligare resurser till Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten för de båda myndigheternas bekämpning av skattefusk.

I Stockholms läns landsting kräver Socialdemokraterna en övergripande utvärdering som ska identifiera områden där landstingets upphandlings­kompetens måste stärkas. Vi ser ett tydligt behov av att förbättra kunskaperna hos de politiker som har ansvar för att besluta om investeringar och inköp med skattemedel.

I förslaget till ny lag om offentlig upphandling som nyligen presenterats föreslår regeringen tydliga regler för att råda bot på problemen med lönedumpning och oschysta villkor. En av de viktigaste förändringarna är att det ska bli obligatoriskt för upphandlande aktörer att där det finns behov ställa krav på lön, semester och arbetstid i linje med vad kollektiv­avtalen i branschen anger. Såväl arbetsgivarorganisationer som fackföreningar kommer att ges möjlighet att yttra sig innan villkoren bestäms.

De borgerliga partierna har förklarat att de inte tänker stödja den nya lagen. Fullständigt ogenerat försvarar de möjligheterna för oseriösa företag att ta del av våra skattemedel och samtidigt dumpa löner och arbetsvillkor. Det slår, på ett mycket direkt sätt, mot svenska företag som ger rimliga löner och ­schysta villkor enligt svenska avtal. Och det slår mot svenska arbetstagare.

Regeringen vill säkerställa att ordning och reda råder på svensk arbetsmarknad: att svenska löner och villkor gäller för alla som arbetar i Sverige. Förslaget om en ny upphandlingslag är ett recept på ett modernt, hållbart och rättvist arbetsliv där alla kan leva på sin lön och där varje skattekrona skapar största möjliga värde för medborgarna. Det är ett recept som gynnar seriösa aktörer och sund konkurrens där även mindre företag kan vinna anbud. Så utvecklar vi den svenska modellen.

Det är beklämmande att de borgerliga partierna hellre vill behålla den rådande oordningen.

Publicerat i:

Kommentarer inaktiverade.